nackskadad_bg

Inledning

”PSYKISKT SJUK ELLER FYSISK SKADA” VEM HAR RÄTT

En nackskadad kvinnas levande historia om hur hon blev bollad runt mellan olika instanser i sjukvården och olika myndigheter under elva år och blev både handikappad och invalid.

Armineh berättar: ”Jag trodde att jag hade kommit till slutstationen i livet och att mitt liv skulle sluta på det här tragiska sättet. Jag tänkte att jag aldrig mer kommer att få se min man och mina barn och jag tappade allt hopp om att få hjälp från sjukvården. Enligt både professorer och experter i kirurgi så har diagnosen fibromyalgi och depression inget botemedel, de avfärdade min läkares diagnos att mina besvär och symptom kommer från skadorna i nacken . Mitt tillstånd blev med tiden värre och värre och att bli frisk någon gång fanns inte längre på min karta.

Hur det hela började: När jag skurade golvet i min och min mans videoaffär år 2000 så halkade jag baklänges. Under själva fallet så tänkte jag för mig själv att jag ska hålla upp huvudet så att jag inte slår i det. Därför var mitt huvud framåtböjt när jag träffade marken och jag studsade upp och slog i marken igen. Vid första fallet innan jag slog i ryggen igen så kände och hörde jag ett knakande i nacken.

Jag hade så ont i rygg och nacke att jag inte ens märkte att jag hade brutit min vänstra handled utan det var först flera minuter efteråt som jag upptäckte det. Vi åkte direkt till akuten på SÖS där jag först träffar en sjuksköterska som frågar mig om vad som har hänt. Medan jag berättar händelseförloppet så börjar hela min kropp skaka (som under ett epilepsianfall) och jag blev tillsagd av sjuksköterskan att lägga mig i sängen och därefter fick jag en spruta. Det antecknades däremot inte i min journal.

När läkaren sedan kom så konstaterade han att min vänstra handled behövde opereras och därefter skickade han mig till röntgenavdelningen. Väl där så kräktes jag innan själva röntgenundersökningen. Den detaljen antecknades inte heller i journalen.

Dagen efter fick jag veta att innan operationen så skulle jag duscha och redan då hade jag svårt att använda min högra hand (d.v.s. den friska handen) vilken inte heller står i journalen. När sjuksköterskan kom in i rummet så berättade jag för henne hur min skada hade skett och att jag inte kan använda min högra hand till att torka och borsta håret så hon fick hjälpa mig med det.

Det finns alltså inte noterat varken att jag kräktes eller att jag fick en spruta och inte heller att sjuksköterskan fick hjälpa mig när min friska hand inte fungerade. Istället för att lyssna noggrant till hela min berättelse och notera i journalen, så skriver läkaren, Helena Nyström, i min sjukjournal, ”fall i samma plan genom halkning, snavning eller snubbling ospec -område- ospec aktivitet”. Hon kunde tydligen inte bestämma sig för hur hon skulle definiera det jag specifikt beskrev.

Jag har gång på gång informerat läkarna om mina smärtor och var det gör ont men om vissa läkare väljer att inte notera det i sina journaler, hur kan det då anses vara mitt ansvar? Jag har, i egenskap av patient, talat om vad som är fel på mig men det är inte mitt jobb att sätta rätt diagnos. När läkarna inte är intresserade av att höra var jag har ont utan är mer intresserade av att veta vad föregående läkare har sagt istället för att göra en egen diagnos, så står jag som patient helt hjälplös. Detta har pågått i snart 11 år nu med ett enda resultat; att mitt tillstånd blivit värre och värre och att jag fortfarande får fel diagnos, d.v.s. att jag har fibromyalgi samt att mina besvär är psykiska.

År 2010 rekommenderade Nackskadeförbundet mig att kontakta specialist i anestesiologi Dr. Trond Stokke i Norge, radiologen Raija Mikkonen i Finland samt Helena Huhmar i Finland, specialist i neurologi. Av en händelse råkade jag träffa neurokirurgerna Dr Montazem och hans kollega Dr. Sadi Tavakoli på ett seminarium i mars år 2011 i Göteborg. De ansåg redan då att en steloperation av nacken var det enda som kunde förbättra mitt tillstånd och ge livskvaliteten tillbaka.

Samtliga ovan nämnda nordiska specialister konstaterade samma sak år 2011 att det enda som kunde avhjälpa felet jag hade i nacken var en operation; en sk ”kirurgisk stabilisering av den kraniocervikala övergången skulle minska den centrala funktionsstörningen i balanssystemet väsäntligt och därmed lindra patientens lidande” mm . 2011 gjordes en magnetröntgen där man konstaterar bl a begränsad rörlighet, diskprotrusion och atrofi i de djupa musklerna av halsryggen. Däremot fortsatt se svenska läkarna att hävda att mitt problem var fibromyalgi och depression och inte alls hade med nacken att göra och deras bestämda uppfattning var att jag därmed inte hade något behov av någon nackoperation.

Kontakt togs med Försäkringskassan för att få förhandstillstånd att åka till Spanien för operation, men jag fick avslag, Försäkringskassans motivering: Tidigare utredning har visat att den klinik i Spanien där Armineh Sardarian önskar få aktuell operation utförd inte är ansluten till det allmänna sjukvårdssystemet i landet. Ett förhandstillstånd kan inte beviljas för privat vård. Villkoren för att bevilja ett förhandstillstånd för planerad vård är inte uppfyllda.

Jag mådde allt sämre och kunde vid den här tiden knappt ligga eller gå. Det var då jag beslutade mig för att ta ett drastiskt beslut; att låta mig opereras av Dr Montazem i Iran. Fördelarna var flera; dels kan jag språket och dels har jag släktingar där som kunde bistå mig tiden efter operationen.

Efter alla undersökningar och konsultationer med min trogne läkare Bo Bertilson som redan vid första besöken år 2003 sa orsaken till mina besvär satt i övre delen av halsryggen och alla de ovan nämnda experterna åkte jag sedan till lran och gjorde en steloperation. Samma dag, efter operationen, var både mina (enligt svensk sjukvård) fibromyalgi- och depressionssymptom helt borta.

Innan baklängesfallolyckan var jag en väldigt aktiv person, jag var egen företagare och drev (tillsammans med min make) en videobutik och jobbade 10-12 timmar om dagen, sju dagar i veckan. Jag älskade mitt jobb och skötte de flesta av butikens sysslor på den tiden”.